Vinter o snö          Lappkåtan o en mindre vedbo bredvid. Fint!
 
Idag ser jag klart vilket jag skulle göra annorlunda. Gäller företagandet. En hel del. Marknadsföring, priserna, delegering...
Minns inte varifrån idén om att ha stor lappkåta kom men nu skulle vi ha en. Vi förberedde marken under med markduk och grus, fällde  raka långa stör i skogen. Virket till bord och bänkar kom också från den egna skogen och en snickare fick jobbet. Vi körde breda plankor till hans verkstad och efter  några veckor kom han hem med säg 10 bord och 20 bänkar.
Jag beställde renhudar som skulle va på bänkarna. På golvet hade vi granris som fick underhållas så att den var fräsch hela tiden. I mitten byggde vi en rund eldstad av stora stenar och murbruk. Från Finland beställde vi en stor Muurikka-häll av gjutjärn som användes mest att steka de berömda (!) Gränna-plättarna på.
 
Inne i kåtan. Stämningsfullt eller hur?
 
Till Grännaplättarna använde vi röd mjölk och riktigt smör. Äggen från hönshuset. Stora, 30-40 cm i diameter. Plättarna alltså.
Serverades med vispad grädde o oftast hemmagjord jordgubb- eller hjortronsylt.
 
 
BARNKALASEN blev en succé. När barnagruppen kom berättade jag vad vi skulle göra och i vilken ordning.
Först gick vi tillsammans och bekantade oss med djuren. Sen var det dags att prova på att rida eller åka häst&vagn eller åka på traktorflak.
Dags att äta pannkakor, mycket uppskattat. En liten egen stund och sen en tävling med styltor, pilkastning, luftgevärsskytte eller nåt. Nu närmade sig slutet av kalaset och vi gjorde en ring runt födelsedagsbarnet, höll varandra i händerna och sjöng JA MÅ HEN LEVA. Jag överräcte högtidligt  en LYCKOSKO till hen som fyllde år.
Det var alla hästars gamla skor som vi hade tvättat, filat, målat svarta med födelsedagsbarnets namn datum och vad hen fyllde med guldfärg. Ett läderband satt i i hålorna för att kunna hänga upp den,  och förstås Gränna Gård stod med. Lite reklam.
Allra sist var det skattjakt i skogen där man kunde hitta var sin godispåse. Snipp snapp snut, nu var kalaset slut. Slut var också jag många gånger efter 3 timmars underhållande men kunderna var EUFORISKA. Jag hörde nämligen barnens kommentarer när föräldrarna kom och hämtade dem.   "Jag vill också ha mitt kalas här, jag vill också få en egen lyckosko... " Det enda jag skulle gjort bättre=ta betalt...jag var för billig.
 
Gå på styltor...bra att hoppa på från kaffeteriatrappan.
 
Giftassugna pinades ofta hos oss. Möhippor och svensexor var populära. Receptet för dessa planerades individuellt. De liknade barnkalas fast för vuxna. Lite vildare bara.
 
Personalfester och vuxenkalas var populära. På vårkanten innan sommarlov var det hektisk period. Då kom det buslass med barn på skolresa. I kafeterian hade vi säljhörna där man kunde köpa med sig en lyckosko, påfågelsfjäder, påskfjädrar a lá Hönshus GG, hemmagjorda smycken av hästsöm, nyckelringar i trä och lite annat hantverk från bygden. 
På sommarhalvåret svängde turisterna in. Vissa bara fikade och tog en paus, vissa övernattade. Rekordet var ett äldre danskt par de skulle övernatta...de stannade i 9 dagar.
Många kom från Holland, Belgien, Tyskland, Norge. Enstaka från andra exotiska länder. En gång körde en flott bil framför kafeterian (vi hade P-plats), ut glider fyra kostymklädda vackra mörka män med blanka skor. Det var då jag kunde brustit i sång: Mamma jag vill ha en italienare.....Jajamen, kaffe med nåt ville italienare. Jag tog dem i lappkåtan och erbjöd steka Grännaplättar.  Då visade italienarna sina vita tänder och med suck och mammalängtan sa de i stort sett samtidigt att MAMMA brukade göra såna men med choklad på. Varpå fick jag kontra att det är för sött här norr, nu blir det hjortron och grädde. Jag tror att pojkarna fick minne för livet.
En anna gång var det ett ungt tyskt par, de drack kaffe och åt våfflor. När de skulle gå och betala hade de inga kontanter. Jag hade  inte kortapparat.  Jag såg att paret skämdes och sa: Never mind, vi tar det nästa gång (Your right). Ok, sa dem.   
Ett år senare: Ett ungt par fikar, betalar... och plötsligt, tar fram en flaska vin, ger den till mig och säger: Och det här är för fikat förra sommaren!
Ja, du ser, det finns folk... och folk.
 
För övernattning hade vi två timmerstugor med fyra bäddar var. I stora boningshuset hade vi en liten lägenhet med fint badrum, kök och ett rum. För att få egen ingång dit, andra våningen, tog min sambo motorsågen och sågade ett hål i ytterväggen dit en ytterdörr, trappavsats och trappa byggdes.
På sommaren sov folk i sovsäckar i lappkåtan, på renhudar. Vi erbjöd också höloft när vi hade fräscht nyskördat hö. Några nappade på det. Vi fick bara påminna att absolut rökförbud gällde, 10 meter från stallbyggnaden.
Jag planerade sk. FÅGELHOLK, i träden för övernattning men det förblev en dröm.
Mamma Mia va olika folk vi hade. Hela skalan. Säsongsarbetare, turister, några skumma typer. Några smitare.
Städa fick man göra efter varje gäst.
Polisen fick hjälpa till ibland, några gånger. Lite stöldgods...lite skumma affärer i en stuga med unga, litauiska tjejer och nysvenska mörka män...djurmisshandel, katter i burar och missbruk. Lite smått o gott.
 
På gården  växte det fram en ridskola för nybörjare, barn mellan sju - tolv kanske.  Det började med ett par stycken och blev fler o fler. Till slut hade vi flera lektioner nästan varje dag. Hästantalet var uppe i åtta som mest och stallet byggdes större i tre omgångar. Jag jobbade med bygget så fort jag hann. Till slut hade vi tio boxar och en varm sadelkammare.
Även vuxna kom och red, ofta blev det uteritter då. 
 
Kanske den yngsta ryttarinnan?
 
 
Fjordingstoet Vanja var jättesnäll mot barn
 
 
 
 
 
 
 

Kommentera

Publiceras ej